succéliv

Han är bra på att göra moule.

Det är märkligt hur saker får en helt annan innebörd när kärlek varit med i bilden. Antingen blir saker finare eller fulare. Kläder måste ibland slängas. Tavlor tas ner. Skivor säljas. Eller så bor man i kläderna. Köper nya ramar och spelar skivan på repeat. Jag kan aldrig mer resa till ett land. Belgien. Och jag som älskade belgiska våfflor. Himla tur att moule marine inte fanns på menyn efter klockan 22 den kvällen i Bryssel. Det hade inneburit att min favoriträtt var förlorad. Mycket annat dog i mig på den resan. Men inte min kärlek till honom. Inte heller kärleken till musslor. Han är lite som en mussla och musslor är ju min favoriträtt. Det är ett tecken.