succéliv

Ibland ligger jag precis såhär och väntar på att du ska ringa.

Du frågade om jag sov. Jag sa nej. Jag ljög. Jag hade faktiskt legat och tänkt på dig. Kände att jag behövde en paus. Jag fick sova en liten stund. Sen ringde du. Jag blev glad. Det blir jag alltid när du ringer. Jag hör dig på ett annat sätt nu för tiden. Jag vet inte varför. Det är som om jag haft lock för öronen. Jag bara väntar på att du ska höra min röst lika bra. Jag försöker prata högt. Sitta upp rakt. Prata tydligt. Det kanske tar ett tag. Men det spelar ingen roll. För du ringde mig idag. Mitt på blanka dagen. Jag älskar det.