succéliv

Man ser inte dig men du hänger ut genom fönstret och är ledsen.

Jag grät över dig. Mina tårar slutade inte komma. Min hals var som en stor klump och mitt hjärta låg på golvet. Det låg och tittade på mig. Jag kunde inte titta tillbaka. Det gjorde för ont. Du var var i rummet bredvid. Jag gillar att vara hos dig. Men nu var det för smärtsamt. Så som jag drömt om dig. Långt innan vi träffades. Du har ingen aning. Jag hade sett dig. Ville ha dig. Jag hade dig en stund. Och ingen har någonsin smakat så bra. Jag plockade upp mitt hjärta från golvet och klädde på mig mina kläder. Sen grät jag lite till. Det var nästan som om jag önskade att du satt på ett tåg bort till Afrika. Eller nåt annat land långt borta. Men du finns i samma stad som mig. Jag hänger ibland i dina kvarter och du i mina. Man ska vara snälla mot varandra. Och du har varit så fin mot mig. Jag vinkar här hemmifrån från min laptop. Låtsas att tåget tuffar iväg nu. Mitt tangentbord är helt dyngsurt av gråt. Den fungerar nästan knappt. Jag hoppas du förstår hur mycket den här flickan tycker om dig. Nästan löjligt.