Den här grävskopan var med och bidrog till uppbyggnaden av något hemskt. Vår skola. Jag bodde i det rödvit randiga huset längst upp till höger. Var tvungen att se skiten från mitt rumsfönster.
Vi var tre flickor i nioårsåldern. Ingen stark trio. Hon tyckte att jag stulit dig från henne. Jag tyckte hon stal dig från mig. Vi satt i det där grå lärorummet med Irina. En fröken. Pratade om hur jobbigt det var att vara tre. Hon berättade om hur mycket lättare allting var innan jag dök upp. Irina föreslog att jag skulle backa. Låta er leka själva. Befängt tyckte jag. Du gillade ju mig mycket mer. Och vi gjorde mer hyss. Gillade discomusik och kroppkakor. Inget som din gamla kompis förstod. Du valde att inte välja. Vi tre fick helt enkelt komma överens. Jag fick gå med på att leka med hennes dockor och hon fick köpa att efter skolan pajade vi rutor. Min lek. Sista året i lågstadiet var det du och jag som stod där. Med utsvängda byxor och freestyle. Lovade varandra att det alltid skulle vara så. Och nästan så är det. Fast vi inte ses så ofta. Du är min äldsta vän. Det är fint.
