succéliv

Jag blev småkär idag. Han stod i charken. Frågade vad jag ville ha. Femhundra gram rostbiff svarade jag. Då berättade han att det fanns två sorter. En portvinsmarinerad och en vanlig. Vanlig tack svarade jag och neg. Niger av någon konstig anledning när jag möter nya män och äldre människor.

Märkte hur min blick fokuserade väldigt mycket på hans läppar. Han var lång. Mörkblond och blåögd. När han stod med ryggen mot och skivade min rostbiff såg jag hur han rodnade. Han kände det jag kände. Han fortsatte att skiva upp rostbiffen medans jag funderade över hans ålder. Såg hur vi låg och hånglade. Inte mer. Det hade varit att ta det för långt. Han var för ung. När han räckte över köttet möttes våra händer. Vi båda rodnade och fastnade med köttet mellan oss. Tur att han stod bakom disken.