Min sorgligaste jul någonsin.



Jag ser lika glad ut som John gör här.

Som vanligt tycker jag att den här julen är värst. Men i år är den det. Värst av alla. Jag bara gråter. Idag måste jag låtsas vara glad. För alla måste ju vara glada på julafton. Öppna paket och kolla på äcklig tv. All maten ger mig bara ångest.  Och jag som älskar mat.

Jag sitter på bussen bara några stationer från cermonin jag är livrädd för. I svart klänning och med halsbandet jag fick av honom runt min hals. Gråter i smyg för det gör så ont. Med krossat hjärta ska jag tvingas mysa vid granen. Det är vidrigt att känna hur det bara faller i bitar. Det kommer att bli en lång och vidrig afton. Mamma är där och det är en himla tur det. Den hackade levern jag drömmer om hela året också. Den hackade levern jag beställt extra av till honom. Jag önskar mig något i år som jag aldrig önskat mig förut. Jag önskar mig en ny chans.


Jag önskar mig honom.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0