succéliv

Bara en liten del av de fina brev hon fått.

.
Lådan var verkligen överfull med pojkars ömma ord.

Min mamma och jag gick igenom hennes gamla kärleksbrev här om kvällen. Dom låg fint bevarade i en stor låda. Så många brev var det. Det här är brev som mamma fått av pojkar över hela landet. Det var så fint att se. Tiden dom lagt ner på att rita hjärtan över brevpappret. Hur tårar hade skrynklat pappret och smetat ut bläck. Aggresion i vissa. Desperation i andra.  Men mest var det ren och skör kärlek. Jag önskar att jag levde i en tid då man fortfarande skrev brev. Eller jag ska rättare sagt börja med det. Det är så himlans fint att lägga ett brev på lådan som man lagt ner tid på. Mamma beskrev hur man dag efter dag bara gick och väntade på sina svar. Att det gjorde somrarna mer spännande. En regning dag då inget brev damp ner i brevinkastet blev det jobbigt. "Du kanske har tappat bort min adress"  eller "Jag kommer till Görvik i sommar, då kan väl vi vara ihop"  skrevs med skakig hand. Ett brev var så fint att det kom tårar. Han var kanske 14 år och hans ord skar i mig. Jag hoppas han har samma förmåga att uttrycka sig idag. 

Lägg gärna till en teckning som Hasse gjorde

"I love punk and you more than anything else" (uttalas med fransk accent)


Och våga skriv att du är ledsen om det är så du känner.


Jag tycker alla ska börja skriva kärleksbrev.