succéliv

Jag har en syster. Hon heter Lottie. En rolig liten filur som började prata sent och alltid ville kramas och pussas på mig. Jag hade svårt för det när vi var små och sa att hon var lebb. Så elakt av mig.  Dåligt samvete än idag. Lottie plockade alltid upp tuggummi från gatan på dagispromenader och de sa till henne att det var hundbajs på för att hon inte skulle göra det mer varpå hon svarade "men jag tycker om hundbajs". Och när mamma gick in på ICA ville hon vänta utanför. Det kommer fram en man och frågar vart vi bor. Lottie lämnar ut adress, telefonnummer och portkod.
Great Success.

När mamma sa att hon absolut inte under några som helst omständigheter fick följa med okända människor hem. Även om de lockade med godis och leksaker. Lottie svarar : "Pannkakor då?"

Vi gick i samma skola i lågstadiet. En riktigt sjuk skola. Den heter Karlbergsskolan och var riktigt vidrig.  På skolgården gled det runt alkisar och pundare. Ett ungkarlshotell var beläget med balkonger mot skolgården. Kommer ni ihåg en färgad man som brukade dansa i Svullos musikvideos med blinkande solglasögon? Han lekte vi med.

Lärarna örfilade kidsen när vi var stökiga. På svenska lektionerna fick vi rita med bilder hur vi "mådde och kände".
Jag minns att jag ritade en bild på Lottie med blod som sprutade ut ur näsan. I helgen hade jag stått och låtsassparkat henne i luften när hon knöt skorna och råkat träffa.

Lottie är ett år yngre än mig så när hon började första dagen i Karlbergskolan hade jag redan gått där i ett år.  Jag berättade för alla i skolan att hon inte var  min riktiga syster utan adopterad. Lottie blev helt förstörd och mamma var tvungen att visa hennes födelsebevis hundra gånger för att hon skulle tro på att det inte var så.

Jag skulle dö för dig Lottie. Förlåt om jag var dum när vi var små. Älskar dig så det gör ont. Puss.