Jag kan inte trolla.
Jag behöver bara kunna ett trick.
Jag sitter i en bil. Det är inte som när du kör. Jag har sagt att jag älskar att åka bil med dig. Och det gör jag. Du brukade ha handen på mitt lår när jag satt bredvid dig. Jag brukade skratta åt saker du sa. Jag saknar dig nu så allting bara snurrar. Ingenting känns som när du var med mig. Jag kan inte trolla. Men om jag kunde ett enda trick så skulle det vara att om jag knäppte med fingrarna så dök du upp hos mig. Inte i nåt fjantigt rökmoln eller så. Kaniner eller duvor. Bara du. Ibland känner jag hur du tänker på mig. Då tänker jag på dig extra hårt och hoppas på att du känner det. Trollkonster är vidrigt. Men just nu känns det behövligt. Jag börjar öva idag. Bli inte rädd om du helt plötsligt rycks ifrån ditt kontor till min hall. Jag väntar där på dig.
