Du försvann nästan idag.

En och annan kommer att sörja dig. Det är jag nästan säker på.

Jag var sekunder ifrån att klicka på "ta bort blogg". Sekunder ifrån att radera dig. Brände tungan på mitt suddigums te. Grät i telefon. Försökte samla mig. Men gråt som jag hållit inne i veckor ville inte vänta mer. Kände ingen kärlek för dig längre. Du äter mig. Samtidigt som du ger mig så mycket. Det finns en flik i dig som heter utkast. Där ligger så mycket hemligheter. Som jag inte vågar publicera. Du vet alla mina hemligheter. Det kan kännas ganska tryggt. Men någonting säger mig att den här relationen är över. Om jag känner samma sak för dig om några dagar kommer jag att radera dig. Ingen mer blogg. Vila i fred.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0