Du gillade fina strumpor.

Trocadero är också en plats i Paris. 

Det var mitt i sommaren. Vi hade bestämt möte utanför Grand Hotell. Vi hade inte setts på några dagar sen vi gjorde slut. Jag hade cyklat ifrån dig på Dalagatan i tårar. Av någon konstig anledning bråkade vi alltid när vi cyklade. Det här kom att bli vår sista cykeltur. Det var jag som ville ses. Vi satte oss ner. Jag minns exakt vad vi hade på oss. Vilken sida av bänken du satt på. Våra cyklar parkerade vi bredvid oss. Du var iskall. För att hålla dig skärpt. För din skull också. Jag har aldrig varit tillsammans med någon som visar så mycket känslor som du gjorde. Det här var väldigt svårt för dig. Du drack en Trocadero. Din favorit. Jag hade köpt ett par strumpor till dig. Du gillade fina strumpor. Så jävla dumt. Som ett par strumpor skulle göra saken bättre. Gav dom ändå. Jag lät dig kliva på cykeln och såg dig åka iväg. Jag satt nog kvar på bänken i två timmar efter att du gått. Sen sågs vi aldrig mer.







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0