succéliv

Kvällen innan hade jag sett fram emot vårt möte. Jag minns att jag tänkte på dig just här. På en fest på Hornsgatan.

Du stod och väntade på mig. Vi hade bestämt möte. Observerade dig på avstånd. Du var en kvart tidig. Jag visste inte att du var så angelägen. Jag frös om händerna och höll dom innanför kappan. Du stod med mobilen i handen. Tittade på displayen som om du visste att jag skulle ringa. Ringa och säga att jag inte skulle dyka upp.  Det var svårt att titta på dig. Jag såg hur du led. Ville gå fram. Men det var för komplicerat. Kunde inte. Trots att det inte gick en dag utan att jag tänkte på dig. På oss. Att vi kanske hade en chans till. Du stod kvar när jag gick. Vet inte hur länge du stod och väntade. Jag stängde av mobilen. Ville verkligen träffa dig. Men det gick inte. Var rädd. Jag var dödskär i dig. Ville bara att du skulle veta det.