Det åskade idag.


Våra ben. Åskan utanför.

Har alltid varit rädd för åskan. Sist jag hörde den väntade jag på dig. Det var svalt hos dig. Jag hade öppnat alla dina fönster. Vädrade alltid när du inte var där. Smsade dig. Skrev att jag var rädd. Du svarade att du snart var hos mig. Jag släckte alla lampor och la mig i din säng. Det var en av de gånger då jag verkligen kände hur mycket jag tyckte om dig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0