succéliv

Ingen tog på mig som du.

Du hörde att jag grät. Gråten i min röst. Jag var tvungen att berätta hur jag kände. Att jag inte trodde på dig. Du hade svikit mig för djupt. Jag såg bilden av henne i dina ögon. När jag sov bakom dig såg jag hennes skepnad över din rygggtavla. Blundade jag var hon där. Du hade ljugit dåligt. Jag lät dig hållas. Ville att du skulle berätta det själv. Det jag så länge vetat men inget sagt. Du fick mig att må dåligt över din handling. Det gjorde mig mest arg. Att din handling blev mitt problem. Hur du kysste min kind en natt som om det vore min mun. Din tunga över hela mitt ansikte. Jag låtsades sova. Alla mina små hår i nacken reste sig. Jag omfamnade mina egna bröst. Du var för bra. För bra på att få mig helt svag. Ingen tog på mig som du. I min tystnad kände jag hur din stora mun släppte taget om mitt ansikte. Du viskade förlåt. Du trodde att jag sov.

Men jag låg vaken hela den natten med hopp om att ditt saliv aldrig skulle torka från min kind.