succéliv

Helt otippat. Jag satt och pratade om mitt nya jobb. Det skulle vara en trevlig kväll. Alla var där för att gratulera mig. Inte du. Vi hade fått in varsitt glas vin. Jag gillar inte att hålla tal eller liknande men jag ville säga att det här nya jobbet var precis vad jag behövde. Och dom behövde mig. Att det var som kärlek vid första ögonkastet. Kände mig lite vidrig när jag hörde mig själv. Flinade lite åt hur du hade äcklats av mig.

När jag lyfte blicken står du plötsligt där. Inte ensam. Med en tjej. Som du dessutom höll om.

Utan att hinna reagera har jag vällt ut mitt rödvin över hela bordet och alla reser sig hastigt för att undgå spillet. Jag ser hur folks blickar drar sig till mig. Jag börjar genast torka i ren panik. Ville inte att du skulle se mig. Hon tittade på mig. Du stod vänd bort och hälsade på någon som redan satt ner. När du vände dig om var jag redan borta. Under bordet. Jag har nog aldrig känt mig mer förnedrad. Efter fem minuter vågade jag komma fram. Du hade gått. Och jag kände mig som världens största idiot. Precis som när vi var ihop.