I full gång igen.

Jag önskar att det var hans sms jag letade efter i fickan.

Jag som hade skött mig så jävla bra. Inte ett enda sms, samtal eller mail under påverkan. "Don´t drink and dial" brukade jag säga. Men jag slutade. Ingen var värd att ångra sig över dagen efter. Ingen var värd att blotta sig för. Tills nu. Det är sjukt. Men jag vill ha honom. Oavsett total bortgörning eller inte. Det är värt det den här gången. Det får kosta vad det kosta vill. Han känns värd vartenda öre. Varenda förnedring. Värd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0